Måste man koka färsk brysselkål?
Nej, färsk brysselkål behöver inte kokas. Det går alldeles utmärkt att äta både brysselkål och annan kål för den delen utan att tillaga den.
Många gillar att äta rå brysselkål, andra föredrar att använda den i olika maträtter, kokt eller på annat sätt, det är en smaksak.
Vi har alla en mage som fungerar lite olika från grannen i huset bredvid oss. Är du väldigt känslig mot mat som kål kanske du behöver tillaga den underlätta för din matsmältning.
Tänk också på att det kan vara en vanesak för din mage att ta hand och bryta ner om saker du äter. Var inte för snabb att dra slutsatser om det inte är helt uppenbart att du har svårt för okokt brysselkål. Du kan alltid prova dig fram.
Minstingen i kålfamiljen
Det finns många sorters kål i den stora kålfamiljen, till exempel vitkål, blomkål, grönkål och broccoli. Släktet kål heter Brassica oleracea på latin. Färg, form och storlek skiljer sig åt mellan de olika sorterna och brysselkålen, som också kallas rosenkål, är minstingen i familjen. Brysselkålen odlades ursprungligen i Belgien och kom därför att uppkallas efter huvudstaden Bryssel.
Kål har odlats i Sverige under lång tid och har haft stor betydelse i kosthållningen på många sätt. Den går bra att lagra och är väldigt nyttig eftersom den är mineral- och vitaminrik. Alla sorters kål innehåller mycket kalcium, järn, fibrer och C-vitaminer, så även brysselkål. Dessutom är kål i alla dess former gott, eller hur?
Om du är intresserad av att ta reda på vad den senaste vetenskapen säger om kost, däribland kål och hälsa, så finns det mycket att läsa på nutritionfacts.org. Det är en strikt icke-kommersiell, vetenskapligt baserad publik tjänst, som tillhandahålls av Dr Michael Greger på engelska och spanska.
Brysselkål blir ungefär 70–80 centimeter hög och två till tre år gammal. Den har många små huvuden, sidoknoppar, på samma stjälk och de utvecklas efter det första året. Brysselkålen är härdig och kan stå ute hela vintern. Smaken blir till och med bättre efter några ordentliga frostnätter.
Rå brysselkål eller kokt?
Vi behöver äta mycket frukt och grönsaker varje dag för att må bra. Livsmedelsverket rekommenderar fem nävar grönsaker om dagen och extra nyttigt är det med kål, morötter och spenat. Det är också billig mat vilket ju också är en fördel!
Är det bäst att äta råa eller upphettade grönsaker för att få ut så mycket näring som möjligt? Det beror på. Mest C-vitamin får du i dig om du äter råa grönsaker, frukt och bär. Vattenlösliga vitaminer förstörs om grönsaker kokas för länge och i för mycket vatten. Men för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig betakaroten, som är förstadiet till vitamin A och som finns i morötter och gröna blad, så behöver de hettas upp med lite fett.
Tänk på att inte slänga bort kokvattnet när du har kokat grönsaker. I det har mycket av grönsakernas vattenlösliga vitaminer samlats och vattnet kan användas exempelvis till buljong, såser, soppor och grytor.
Vad du kan göra med brysselkål
Brysselkål kan, som tidigare sagts, ätas rå – gärna tunt, tunt hyvlad eller blad för blad i en sallad. Ett tips är att hälla en blandning av olivolja, citronsaft/zest, salt och peppar över finstrimlad brysselkål. Låt marinera i minst 10 minuter och tillsätt mandlar eller en blandning med nötter precis innan serveringen.
Brysselkål kan kokas och serveras som den är tillsammans med andra rätter. De små huvudena ska inte kokas för länge bara. Då tappar de sin spänst och många av de nyttiga vitaminerna förloras. Men att koka brysselkål är inte det enda man kan göra. Tvärt om! I kokböcker och på nätet finns en uppsjö av recept och förslag på hur brysselkålen kan nå kulinariska höjder.
Brysselkål kan wokas, ugnsrostas, gratineras och stekas – på ledden och på tvären – och den kan användas med pasta, på pizza, till potatis och ris. Användningsområdena är obegränsade. Brysselkålen kan ha ”huvudrollen” eller spela en ”biroll”, som komplement till andra rätter och den passar bra både till vardags och till fest. Många är de som absolut inte vill vara utan den på julbordet – rå i en sallad eller kokt!